Den 2 augusti 2026 började artikel 50 i EU:s AI-förordning att gälla. Sedan dess har vi fått frågan från flera av våra kunder: ”Behöver vi nu skriva ’skapad av AI’ i anslutning till innehåll som vi tagit hjälp av AI att bearbeta?”.
Det kort svaret är: förmodligen inte. Det något längre svaret blir: det beror på vad ni publicerar och det är faktiskt ganska logiskt.
Det mesta är inte ditt eget ansvar
Kravet på bakomliggande (osynlig) men maskinläsbar märkning – vattenstämplar, metadata, C2PA existerar men det ligger i huvudsak hos leverantören av AI-verktyget du använder. Det är med andra ord primärt Anthropic, OpenAI:s och Googles problem, inte ditt. Du som använder verktyget har ett betydligt smalare ansvar.
’Text bearbetad med hjälp av AI’ – bara vid allmänintresse
AI-genererad text måste märkas tydligt när den publiceras i syfte att informera allmänheten om frågor av allmänintresse: politik, hälsa, juridik / lagar & regler eller miljö. En produktbeskrivning för en trädgårdsslang är, med all respekt för trädgårdsslangar, inte per definition en samhällsfråga och även tillfällen då en text kan anses ha ett allmänintresse så finns en rejäl ventil – har en människa faktiskt granskat innehållet och tagit redaktionellt ansvar så försvinner märkningskravet. Notera benämingen faktiskt från EUs AI-förordning – en stavningskontroll räknas inte, du ska ha läst, förstått och kunnat säga avstå att publicera för ditt eller företaget du representerars räkning.
Vid ljud, bild och video skärps tonen
Deepfakes är AI-genererade eller manipulerade bilder ljud eller video som liknar verkliga personer, platser eller händelser vilket innebär AI som bearbetningsverktyg alltid ska anges, oavsett ämne. Har ni bytt ut personalbilderna mot AI-genererade ”medarbetare” lite på skoj? För att placera dem till en rolig eller kreativ kontext? Då är du egentligen ute på lite hal is.
Driver du en e-handel gäller dessutom Googles egna regler vilket bland annat innebär att AI-genererade produktbilder ska ha IPTC-metadatan: DigitalSourceType: TrainedAlgorithmicMedia samt att AI-genererad produktdata ska märkas separat i Merchant Center – glöm inte detta.
Lagen kräver inte att du skäms över att använda dig av AI i din produktion, den kräver att ingen får bli lurad.
Vad säger Google då? Kan en sida med AI-genererat innehåll ranka bra i träfflistor?
Svaret är Ja, det kan den. Alla typer av AI-innehåll är tillåtet så länge det följer lagar och regler. Den som straffas är den som använder sig av scaled content abuse ergo: att spotta ur sig hundra sidor utan något egentligt värde. Google rekommenderar däremot att man ”överväger att berätta hur innehållet skapats” – Rekommenderar, inte kräver.
Vad gäller i Sverige?
EU:s antagna AI-förordning gäller för Sverige som medlem i EU. Post och telestyrelsen är gemensam kontaktpunkt och samordnar information om detta. Integritetsskyddsmyndigheten och Finansinspektionen är marknadskontrollmyndigheter inom sina respektive områden och en kompletterande svensk lag är dessutom på väg (SOU 2025:101). Storlek på böter för dig som tabbat dig? Uppåt är taket satt till 15 miljoner euro eller 3 % av din global omsättning och du, marknadsföringslagens förbud mot vilseledande marknadsföring gäller förstås oavsett vem, eller vad som höll i pennan.
Min checklista till dig
- Din chattbot, säger den att den är en bot? För det ska den göra.
- AI-bilder på människor eller verkliga händelser? Märk dem.
- Produktbilder i e-handel? Säkra att IPTC-metadata på plats i Merchant Center.
- Ämnen där det finns ett allmänintresse? Märk upp innehållet som ’bearbetat med hjälp av AI’ eller låt en sakkunnig inom din organisation granska det före publicering.
- Allt annat: Granska, förbättra, ta ansvar. Det är ändå det som rankar för att du ska synas hos Google och AI-tjänster.
Lagen kräver inte att du skäms över att använda dig av AI i din produktion, den kräver att ingen får bli lurad. Det är faktiskt två helt olika saker och bara den ena är dålig för dina affärer.
Denna text är bearbetad med hjälp av AI 😉
